söndag, juni 30, 2013

[Viktigt] Darling

När jag läser skildringar av jämnåriga svenska feministers uppvaknande slutar jag aldrig förvånas av hur lite de nämner tidningen Darling. För mig var tidskriften den enskilt viktigaste mediala inslaget i formningen av mig som feminist och kvinna.

Jag minns inte riktigt när jag upptäckte den, men det var i och med deras nummer med Leia på omslaget. Jag var en fanatisk Star Wars-nörd och blev såklart genast nyfiken. Jag köpte numret, sedan numret efter, sedan prenumererade jag, och läste onlineupplagan, tills den gick i graven, tror jag. Jag minns som sagt inte riktigt, och de pappersnumren jag hade har jag gett bort till gymnasieexet.

Vad var Darling? Det var väl, kortfattat, en livsstilsmagasin riktad främst till tjejer. När någon säger "tänk om man gjorde Cosmo, fast bra" så har det redan gjorts, och det var Darling. Jag gick på högstadiet och för mig blev Darling kanske en av de viktigaste faktorerna till att jag kunde försonas med min kvinnlighet. Allt detta som verkade jobbigt och orelaterbart i annan tjejpress - sex, relationer, smink, mode, film, intressen - allt detta verkade i Darling kul, spännande och relevant för mig.

Jag kan spåra så många enskilda livsomskakande tankar till den tidningen. Det var där jag för första gången såg termen "öppet förhållande", och fick ord för vad jag ville av mina relationer. Det var där som jag såg frågan "väger jag för mycket" besvaras med "för mycket för vad?". Det var där som jag såg en läppstift omnämnas som någonting som kunde passa en man (Tommy på redaktionen, tror jag). För mig på högstadiet var det stort. Darling var ett löfte om att högstadiehelvetet skulle ta slut, att det fanns ett liv där man kunde vara tjej bortom Cosmopolitan på ett självklart sätt. Jag behövde höra det.

Som jag minns det nu handlade en stor del av kultur- och livsstilsartiklarna om sådant som betecknas som nördiga eller feministiska intressen. Det var mycket DIY-kultur, brodera Lara Croft, och Hajime Sorayamas robotpinuppor. Det är intressant hur stor överlappningen är mellan Darlings innehåll och feministkultur som jag numera är ointresserad av. Jag pallar inte längre med retro, geek girl-grejor och fanzinestetik, och jag tror att det beror på att jag fick en så pass stor dos av det genom Darling. Jag fick allt jag behövde från tidningen, så allt som händer nu känns mest som en upprepning (kolla på framsidorna på nätupplagan och erkänn att de inte känns särskilt daterade).

Och jag minns det som att Darling tog upp allt detta med nörderi på ett självklart sätt som jag uppskattade. Jag vill minnas att tonen var mer "det här är livsstilstidning för främst tjejer och det är väl klart vi skriver om SF för det är en av sakerna tjejer tycker är spännande" än "det här är en tidning för kvinnliga nördar". Jag kanske minns fel. Som det är nu så gillar jag ju första tilltalet betydligt mer än andra. Kanske gillade jag tidningen för att den hade det perspektivet. Kanske vill jag bara minnas den så.

Det var mycket som hände där runt sena nittitalet-millenieskiftet som hade stort inflytande på unga feminister. Det är många som nämner Buffy som en viktig händelse, eller Fittstim. Jag minns Shocking Truth och porren som en väldigt synlig fråga. Men jag kan utan tvekan säga att Darling formade mig mest. Jag saknar den - eller det jag vill minnas att Darling var - än idag.

Vidare läsning: Intervju från 2010 i samband med Bangs nördnummer och tioårsjubileum av Darlings nördnummer.

15 kommentarer:

Jo sa...

Verkar som om rätt mycket av nättidningen finns bevarat på http://archive.org/web/web.php Skriv in www.drrling.se i rutan till vänster om take me back-knappen.

Jo sa...

Har nu slumpläst lite darling på archive.org. Gudars i helvete vad avundsjuk jag blir på folk som fick det här i sig som tonåringar. Gudars i helvete.

Jo sa...

Tydligen kan man söka på www.darling.se också på samma ställe, och få lite andra träffar.

Darkest Lux sa...

Darling betydde minst lika mycket för mig, men kanske inte specifikt feminist men som människa. Jag kände inget politiskt inför tidningen, men den var precis som du skrev ett perspektiv som var nytt och inte lika klyschigt och uttjatat som Cosmo. Minns speciellt en fråga som gick ungefär: "Jag är en ganska ung kille. Hur har jag sex med en äldre kvinna?" svar: "För in penis".

Jo sa...

Man verkar kunna välja vilka nummer av nättidningen man vill från 1 till 59 på http://web.archive.org/web/20111102214301/http://www.darling.se/gamla/index.html

Ber om ursäkt för att det blir många korta kommentarer, men jag är helt fascinerad.

Hanna sa...

Jag är något för ung för Darling samt att jag inte visste att den existerade. Istället läste jag som så många andra OKEJ, Frida och några nummer av Veckorevyn. Men jag ledsnade tidigt på att läsarna inte var de dom skrev för. Ett typexempel var att i Frida var frågespalterna fulla av frågor om vilken gymnasielinje som var bra om man ville bli delfinskötare, medan texterna kunde handla om sommaren efter studenter, spännande noveller från utlandsresor etc. Och vilken tjej i yngre tonåringen har råd att köpa produkterna i tidningarna?

Jag funderar ganska mycket över varför en tidning som Darling hade såpass få läsare och att något liknande inte finns idag. Tjejer i allmänhet är ju inte dumma och läser gärna om intressanta saker. Flickor läser dessutom betydligt mer skönlitteratur än pojkar så det kan knappast vara ett problem med mer avancerat språk, utveckling av resonemang, etc.Jag fattar helt enkelt inte varför det inte finns.

Linnéa sa...

Åh Darling! Förutom de aspekter du nämnt i inlägget så blev jag oerhört berörd av deras artiklar om medie- och konsumtionskritik. Det här var i no logo-eran och det var via darling jag fick verktyg för att kunna tänka kritiskt kring medier och reklam. så tacksam för det!

DM sa...

Ahh, jag älskade Darling! Jag var en snål liten snyltare, så jag satt på mitt bibliotek och läste (och läste om) tidningen tills de berättade för mig att den hade lagts ner :(

Lina Lundstedt sa...

Känner verkligen igen mig i den här beskrivningen av Darling! Den var verkligen ett behövligt alternativ till andra tidningar och fick feminism att verka kul och självklart

Anonym sa...

Hej! Jag söker några namn på de som svarade på frågespalten i Darling. Är det någon som vet? Hittade inte dem på archive.org i frågespalten, fast jag kanske inte gav det tillräckligt med tid.
Hermine på tidningen ELLE
jag har mailadress hermine@elle.se. Svara gärna direkt till mig, eftersom jag inte brukar vara inne på denna blogg

Stig Helmut sa...

Var väl en trevlig tidning när det begav sig. Annars var det väl lika bra att den lade ner. De började tappa kvalité redan innan de såldes. T.ex. att de slutade såga olika saker. (Det var väl i ungefär samma veva som Kom Ut! slutade köra Elaka Häxan.) Mot slutet var Darling rentutav pinsam då man hade exakt samma bilder av Sahara Hotnights på omslaget som någon annan tidning.

K, det sextipset är på sätt och vis ännu värre än Cosmos. Cosmos orsakar kroppskada. Darlings var von oben.

Lina Lundstedt, det hör väl till åldern att anse att det man gillar är bäst av allt. Men om man satsar på att någonting - vad som helst - skall vara "kul och självklart" så lever man på lånad tid. Dels för att saker och ting inte kan vara kul längre tider. Och dels för att om något är självklart så tas det för givet, vilket gör en stel i tänkandet.

Ana sa...

Jag säljer årgång 2000 av Darling på Tradera nu om någon är intresserad. Sök "Darling" så kommer auktionen upp.

lolloise sa...

Åh Darlig. Jag håller med: den formade oss. Därför vi blev så bra feminister och de som kom efter inte blev det. Kanske.

Anonym sa...

Darling var ett andningshål i gymnasiehelvetet för mig och säkert många fler. Kul att du skriver om det Tanja och ännu roligare att kunna återupptäcka Gothguiden t ex. Fortfarande så skarp med glimten i ögat :D

/Kosmosfamlaren

Mattias S sa...

Ett utdrag ur en text jag skrev för några år sedan:

"Och vilket bättre sätt finns det att få utlopp för det på än att hylla en av dom sakerna som kanske inspirerat mig allra mest? Jag funderar ibland på hur mycket tidningen Darling påverkat mig och brukar komma fram till att det nog inte är så mycket i sig. Men när jag läste den som mest så var det som en vän jag saknade. Jag fick utlopp för dom delar av mig själv som inte fick något utrymme i det umgänget jag hade då. Det var en ton, ett förhållningssätt, en musiksmak och helt enkelt en personlighetstyp som jag saknade i mitt liv. På så sätt har Darling betytt otroligt mycket för mig och vem jag har blivit idag. Om det inte vore för Darling så vet jag inte hur jag hade fått utlopp för dom delarna av mig. Idag är det dom delarna av min personlighet som har tagit allt mer plats och som har utvecklats mest, delar som kanske hade dött om jag inte haft Darling. Jag saknar Darling på samma sätt som jag saknar en gammal vän. Jag hade velat utvecklats och växa tillsammans med Darling. Men Darling försvann och finns inte mer. Darling som kanske var det första utbytet jag hade av vissa saker finns inte mer. Så den här tidningen är inte bara min hyllning och kärleksförklaring till en gammal förlorad vän utan också ett sätt att visa vem jag har utvecklats till och blivit nu. Vem Darling har hjälpt mig att bli."